


i lyon spelade vi på en hysteriskt gammal amfiteater. solen sken och på backstage växte det vinrankor. jag nöp mig i armen. då fick jag syn på mitt nya hobbithus. lite modernare än dess föregångare dock. like.



i lyon spelade vi på en hysteriskt gammal amfiteater. solen sken och på backstage växte det vinrankor. jag nöp mig i armen. då fick jag syn på mitt nya hobbithus. lite modernare än dess föregångare dock. like.



plötsligt stod det en man uppe i ett torn. han spelade trumpet i alla väderstreck. sen gick han ner. jag gillar polen.

plockade blåbär i en skog. kände mig som någon annan. ungerfär såhär: 50% terminator, 35% mors lilla olle och 15% tant. kändes helt ok.



loppisrunda i krokarna kring vättern. favoritinköpet – en gammal dagbok. de flesta sidorna är tomma men i början av dagboken kan man läsa vad roland åtta år skrev i början av 50-talet. ”jag har en mätare på min cykel den står på 54 mil 7 km 2 hundra meter.” dom var glada i att cykla på den tiden.

ibland kan det vara bra att fundera kring hur blommor ser ut i vuxet tillstånd. (och detta gör man då helst innan man planterar dom.) nu råder tydligen sittförbud på naranja leche.

stannade och fikade på truckers paradise i luxemburg. här kunde man köpa t-shirts med härliga tryck, dekaler till sin lastbil och andra trevligheter. a-m var dock inte till salu. men hon var väldigt fin.


ord och inga visor på festivalen i dour, belgien. och som grädde på moset avgjordes den belgiska uttagningen till luftgitarr vm under kvällen. mycket spekulativt.

tillbaka i barcelona. tänkte ta tusen kort. men plötsligt blev det mörkt. tiden går fort när man har roligt.